Vi tänkte stänga ett tag. Stänga och äta glass ett tag. Så om du passerar Olofsgatan under de närmaste veckorna kommer du inte hitta oss, du kommer att sakna oss då, när du rycker i dörren och trycker näsan mot glaset. Var är ni? frågar du. Vi svarar inte då så istället svarar vi nu. Vi svarar att vi inte är där, vad synd att du inte kunde komma in på en kaffe, synd att du inte kunde komma in och äta glass och rita ritningar med oss. Men det kommer en höst. Det kommer en höst när vi byter glass mot Boeuf Bourguignon, men det är senare. Först stänger vi vår butik och äter glass. Glassen ser ritad ut den också, men det är så vi har det, sådana vi är. Vi ritar något som någon annan förverkligar och det är därför vi vill passa på att tacka alla duktiga hantverkare och alla kunder som kommer in i vår butik och ber oss rita. Alla flanörer som går förbi och frågar hur vi har det och vad vi gör. Vi ritar, svarar vi. Vi ritar och äter glass.